Jag har haft hundar och katter runt mig hela livet, så djurpassning är något som känns naturligt för mig. Redan som 12–13-åring började jag hjälpa till att passa andras hundar, och jag har också haft en egen hund som jag var ansvarig för när jag bodde hemma. Jag såg till att hon fick mat, promenader och all kärlek hon behövde. Nu när jag inte har ett eget djur saknar jag verkligen att ha en fyrbent vän att passa, leka och umgås med. Att få ta hand om någon annans hund eller katt skulle vara fantastiskt, och jag vet att jag kan ge dem både trygghet och mycket uppmärksamhet.